tisdag 1 juni 2010

yesh

Jag sitter och repeat-lyssnar på Chevaliers de Sangreal av Hans Zimmer från The Da Vinci Code får gåshud och inser att jag har hittat helt rätt. Som det känns nu kommer jag aldrig mer att kunna ta en anställning. Att styra över sin egen tid, göra det jag är bäst på och kunna välja själv när jag börjar och slutar gör mig sjukt upprymd. Jag är så nöjd över det här att jag skulle kunna dansa, springa en mil eller hångla upp första bästa brud. Kanske inte riktigt, men ni fattar grejen.

Det är till och med roligt att sälja. Det är till och med det roligaste. Jag som alltid hatat tanken på att vara en jävla nasare som prånglar på andra människor mina grejer. Fast då har det varit tanken på typ tidningsprenumerationer, försäkringar, rakhyvlar eller annan skit som jag inte tror på. Att prata om det som jag brinner för är en helt annan grej och något jag skulle kunna göra i många, många år till. Så känns det i alla fall nu, andra dagen.. eh..

Anyhoo, att äta färdiggrillad kyckling är till och med kletigare än riktigt nasty sex. Men man slipper åtminstone att duscha efteråt. Och tömma grillen.

För övrigt är Israel Kamakawiwo'oles (eller vad han nu heter) en låt som får det att tåras i ögonen på mig varje gång jag hör den. Läskigt.

Nu: Amerikas farligaste man. Imorgon är det en stor dag. Igen. Det bästa med att vara egenföretagare är att jag inte längtar till helgen. Jag hoppas att det håller i sig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar