"Sälj dig själv och ta betalt för det" heter en bok som jag lånade på biblioteket idag. Låter inte helt långt ifrån prostitution, men marknaden för manlig prostitution är nog dålig här i trakten. Don't knock it 'til you try it, heter det i och för sig, men jag håller mig nog till mitt skrå.
Idag har varit en dag fylld med möten. Från halv nio till klockan tre har jag antingen suttit med en presentation framför mig, eller på väg till nästa möte. Det påminner mig lite om den tiden när jag började jobba förra gången, då jag var så slut efter en arbetsdag att jag bara gick och la mig och sov när jag kom hem de första veckorna. Efter att ha gjort misstaget att lägga mig i sängen och läsa ovan nämnda bok dröjde det inte längre än en kvart innan jag var ohjälpligt skittrött och somnade. Sen sov jag i nästan tre timmar.
Hela veckan ser likadan ut, massor av inbokade möten med alltifrån riksdagsledamöter och statssekreterare till biblotekarier och rektorer. Förhoppningsvis väldigt givande, men också oändligt uttröttande vad det verkar. Det här har gått sjukt fort och verkar lovande.
Det får bli en simtur på badet innan dagen börjar imorgon, så kanske jag piggnar till och kan hålla mig vaken hela dagen och kvällen. Sonen ska ju lira fotboll imorgon och det var så humoristiskt förra gången att jag inte kan missa det. Jag hoppas att jag hålla mig från att bli en klichéartad fotbollsfarsa den här gången.
Nu: Jo Brand i väntan på att Terry Pratchett's Going Postal del ett ska komma hem. Jag gillade The Hogfather så jag hoppas mycket på den här...
måndag 31 maj 2010
lördag 29 maj 2010
underbar förälder
Igår var jag och sonen på badet. Efter världens känslourladdning och på den 36:e vakna timmen var jag verkligen inte på topp. Den första timman gick rätt bra, men efter att vi ätit blev jag så brutalt trött att jag bara satt vid bassängkanten med huvudet i händerna och såg på när sonen roade sig själv. Som tur var kom det några som han kunde umgås med så att jag kunde sitta och känna mig försummande alldeles själv medan han sprang runt och hade roligt.
Det har för övrigt varit en rätt körig vecka. Tisdagen inleddes med ett så gott som missat avstämningssamtal med dagis, sen var det kajakpaddling med tillhörande dopp i Storsjön. Det var minst fem grader. Därefter lunch, kommunikation till tjugo över två, sen hämtning av sonen och samling i Lugnviks sporthall kvart i tre (vi missade det med bara 30 minuter) och sedan två timmar badminton. Sonen krossade sitt gamla rekord genom att få bollen över nät tretton gånger. En nätt ökning med drygt 200%. Därefter åkte vi och badade i två timmar och åkte sedan hem och däckade framför tv:n.
Onsdagen var vikt åt en heldag med "personlig utveckling" vilket innebar att man skulle hitta tre positiva egenskaper hos alla, sedan peka på "förbättringsområden" (dvs. svaga sidor och sånt man stör sig på personligen) hos var och en. Kanon med tanke på klassfesten som skulle komma igång på kvällen. Sedan ekonomisk rådgivning hos ALMI från 15:00 till 17:30, sen hämta Sonen på dagis, klassfest från 18:00, som jag och Sonen avvek ifrån klockan 23:00. Sen lämna på dagis klockan 9:30 och tillbaka till skolan för att ha fysisk aktivitet i idrottshallen hela förmiddagen. Eftermiddagen var det utvärdering av de två åren, sen musikkonsert i kyrkan, avslutningsfest och mysiga pratstunder med musikerna precis HELA natten, sen direkt till skolan för avslutningsceremonier och musikunderhållning. Sen nämnda badhusbesök.
Idag har det dessutom hunnits med ytterligare ett badhusbesök, samt ett födelsedagskalas. Imorgon blir det nog lugnt... Eller så blir det häng med Sonens bästa polare och ytterligare en dag varefter man känner sig som en urvriden trasa. Igår däckade jag framför en sydkoreansk cyberpunk-film. Idag ska jag nog somna framför V for Vendetta. Vid typ nio.
För övrigt har jag hunnit med att sjunga en acapella-version av Mitt lilla fejs och jag för typ 250 pers. Det var roligare, enklare och mindre skrämmande än jag trodde att domptera en så stor publik. Hitler och Göran Hägg hade tydligen rätt. Åtminstone i det lilla som förenade dem.
Får se hur det går nästa gång.
Det har för övrigt varit en rätt körig vecka. Tisdagen inleddes med ett så gott som missat avstämningssamtal med dagis, sen var det kajakpaddling med tillhörande dopp i Storsjön. Det var minst fem grader. Därefter lunch, kommunikation till tjugo över två, sen hämtning av sonen och samling i Lugnviks sporthall kvart i tre (vi missade det med bara 30 minuter) och sedan två timmar badminton. Sonen krossade sitt gamla rekord genom att få bollen över nät tretton gånger. En nätt ökning med drygt 200%. Därefter åkte vi och badade i två timmar och åkte sedan hem och däckade framför tv:n.
Onsdagen var vikt åt en heldag med "personlig utveckling" vilket innebar att man skulle hitta tre positiva egenskaper hos alla, sedan peka på "förbättringsområden" (dvs. svaga sidor och sånt man stör sig på personligen) hos var och en. Kanon med tanke på klassfesten som skulle komma igång på kvällen. Sedan ekonomisk rådgivning hos ALMI från 15:00 till 17:30, sen hämta Sonen på dagis, klassfest från 18:00, som jag och Sonen avvek ifrån klockan 23:00. Sen lämna på dagis klockan 9:30 och tillbaka till skolan för att ha fysisk aktivitet i idrottshallen hela förmiddagen. Eftermiddagen var det utvärdering av de två åren, sen musikkonsert i kyrkan, avslutningsfest och mysiga pratstunder med musikerna precis HELA natten, sen direkt till skolan för avslutningsceremonier och musikunderhållning. Sen nämnda badhusbesök.
Idag har det dessutom hunnits med ytterligare ett badhusbesök, samt ett födelsedagskalas. Imorgon blir det nog lugnt... Eller så blir det häng med Sonens bästa polare och ytterligare en dag varefter man känner sig som en urvriden trasa. Igår däckade jag framför en sydkoreansk cyberpunk-film. Idag ska jag nog somna framför V for Vendetta. Vid typ nio.
För övrigt har jag hunnit med att sjunga en acapella-version av Mitt lilla fejs och jag för typ 250 pers. Det var roligare, enklare och mindre skrämmande än jag trodde att domptera en så stor publik. Hitler och Göran Hägg hade tydligen rätt. Åtminstone i det lilla som förenade dem.
Får se hur det går nästa gång.
torsdag 27 maj 2010
En dag kvar
"Människor det varit synd om" är en sjukt läsvärd bok av Kalle Lind, vars främsta merit verkar ha varit att vända plattor på Hej Domstol! medan resten av besättningen var roliga. Boken är i alla fall hysteriskt rolig och det kommer förmodligen bli min kvällssysselsättning att undvika allt jag behöver göra för att istället läsa den. Nu sitter jag och väntar på en nedladdning och fördriver tiden med att vara den sista människan på jorden som sett Pingu ocensurerat:
Jag höll iaf på att garva läppen av mig.
Jag höll iaf på att garva läppen av mig.
tisdag 25 maj 2010
IUP
Sista veckan nu, och vi ska ha utvecklingssamtal. (?!) Hur vettigt känns det att ha det när allt som återstår är några ynka dagar. Jag hade förstått det om det varit ett överlämningssamtal, som det jag hade på dagis för sonen idag, men utvecklingssamtal. Jag kan se det framför mig: "Ja, nu har du tre dagar kvar att bli en bättre människa, göra klart det som du lämnat efter dig och sen sluta som en gladare människa".
Allt annat än Lätt, liksom.
Nåja, idag är det kajakpaddling, badminton och sen lite fotboll för sonen som avslutning. En inte alltför betungande dag.
Jag kommer förvisso att missa skoldansen som är ikväll, men vad är väl en bal på slottet? Jag får ju umgås med min son. Det slår det mesta. Dessutom är jag stel nog för att sättas i en potatisåker just nu, så det kvittar lika.
Imorgon är det grillfest med klassen och det känns bra att ha en ursäkt för att gå hem tidigt. Om jag hade möjlighet att stanna till småtimmarna och bli full och dan skulle det nog bli en del sanningar sagda...
Allt annat än Lätt, liksom.
Nåja, idag är det kajakpaddling, badminton och sen lite fotboll för sonen som avslutning. En inte alltför betungande dag.
Jag kommer förvisso att missa skoldansen som är ikväll, men vad är väl en bal på slottet? Jag får ju umgås med min son. Det slår det mesta. Dessutom är jag stel nog för att sättas i en potatisåker just nu, så det kvittar lika.
Imorgon är det grillfest med klassen och det känns bra att ha en ursäkt för att gå hem tidigt. Om jag hade möjlighet att stanna till småtimmarna och bli full och dan skulle det nog bli en del sanningar sagda...
fredag 21 maj 2010
Bamse-grill
Fem dagar kvar på utbildningen. Men vem räknar?
Ikväll blir det ett hejdundrande grillkalas med alla möjliga jävla människor. Jag tänker mig en fyrbåk á la påsk och grillning medelst skyddsdräkt och asbesthandskar från 10 meters håll, men förmodligen blir det lite mer småskaligt.
Säkert är i alla fall att det blir kalas i stor skala. Följande diskussion utspelade sig för mindre än tio minuter sedan:
F1: - Alltså, jag ska ta det jävligt lugnt ikväll, jag blev så full förra helgen.
F2: - Jag ska köra, jag ska jobba imorgon så jag tar det kallt.
F1: - Jag har i och för sig en jävla massa whiskey att ta av.
F2: - Jaha, ja att komma till jobbet bakis har ju ingen dött av.
F1: - Nä, nu blev jag jävligt sugen...
F2: - Ja, det finns säkert någon buss som går imorgon som jag kan åka med. Det löser sig.
F1: - Fixar du lite öl så tar jag med mig whiskeyn.
F2: - Deal!
Svårövertalade gossar det där. Själv hoppas jag mest att jag kan slippa att få pressad lime i håret den här festen. Det ska nog gå.
Ikväll blir det ett hejdundrande grillkalas med alla möjliga jävla människor. Jag tänker mig en fyrbåk á la påsk och grillning medelst skyddsdräkt och asbesthandskar från 10 meters håll, men förmodligen blir det lite mer småskaligt.
Säkert är i alla fall att det blir kalas i stor skala. Följande diskussion utspelade sig för mindre än tio minuter sedan:
F1: - Alltså, jag ska ta det jävligt lugnt ikväll, jag blev så full förra helgen.
F2: - Jag ska köra, jag ska jobba imorgon så jag tar det kallt.
F1: - Jag har i och för sig en jävla massa whiskey att ta av.
F2: - Jaha, ja att komma till jobbet bakis har ju ingen dött av.
F1: - Nä, nu blev jag jävligt sugen...
F2: - Ja, det finns säkert någon buss som går imorgon som jag kan åka med. Det löser sig.
F1: - Fixar du lite öl så tar jag med mig whiskeyn.
F2: - Deal!
Svårövertalade gossar det där. Själv hoppas jag mest att jag kan slippa att få pressad lime i håret den här festen. Det ska nog gå.
torsdag 20 maj 2010
Autotune in the news
Ibland finns det många viktiga saker som måste göras. Som en budget och planering inför sommaren. Men då är det mycket roligare att lyssna på meningslösa (men rätt roliga) videoklipp.
onsdag 19 maj 2010
en stund för minnet
En sak jag tror att jag själv blir så berörd över på begravningar och minnesstunder är att jag blir så medveten om min egen dödlighet. I sällskap med ett porträtt av någon som inte längre lever och andas, utan valde att ta sitt liv där han visste att någon som brydde sig om honom skulle hitta honom först, blir det så förbannat påtagligt att vår ynnest att andas är en flyktig företeelse.
Jag kommer aldrig att helt förstå varför någon som bara var tjugoett år gammal väljer att hänga sig, eller på något annat sätt ta livet av sig. Inte förrän jag varit där och stirrat döden i ögat själv och bara sett den enda utvägen. Jag hoppas att jag aldrig hamnar där.
På något sätt känns det som en futtig gest att ställa upp ett foto i guldram på ett bord, tända ett ljus, sätta en röd ros i vatten och sjunga några psalmer, läsa en vers och lyssna på en präst som aldrig träffat dig och sett hur du var. Det är ännu mer synd att det sägs så många fina saker på ens egen begravning att det är tragiskt att man kommer missa sin egen med bara några få dagar. Ord verkar så små i sammanhanget, men kanske är det precis de ord som sagts idag som du hade behövt höra för att orka leva vidare.
Eller kanske hade det varit avslutningslåten som gjort det för dig. Världens största man med världens minsta ukulele. Vi får aldrig veta.
Hoppas att du har det bra nu.
Jag kommer aldrig att helt förstå varför någon som bara var tjugoett år gammal väljer att hänga sig, eller på något annat sätt ta livet av sig. Inte förrän jag varit där och stirrat döden i ögat själv och bara sett den enda utvägen. Jag hoppas att jag aldrig hamnar där.
På något sätt känns det som en futtig gest att ställa upp ett foto i guldram på ett bord, tända ett ljus, sätta en röd ros i vatten och sjunga några psalmer, läsa en vers och lyssna på en präst som aldrig träffat dig och sett hur du var. Det är ännu mer synd att det sägs så många fina saker på ens egen begravning att det är tragiskt att man kommer missa sin egen med bara några få dagar. Ord verkar så små i sammanhanget, men kanske är det precis de ord som sagts idag som du hade behövt höra för att orka leva vidare.
Eller kanske hade det varit avslutningslåten som gjort det för dig. Världens största man med världens minsta ukulele. Vi får aldrig veta.
Hoppas att du har det bra nu.
sova sova sova, säng säng säng
Jag sover så jävla gott nu för tiden. Istället för att sova fyra-fem timmar och vakna mitt i natten och sen ha ett mindre helvete att somna om igen, sover jag närmre åtta timmar per natt rakt av, utan att passera gå. Tänk vad några enkla åtgärder kan göra underverk. Förut kunde jag ligga och vrida mig ända tills det var en halvtimma kvar till att gå upp och det var först då jag blev sömnig och det var mer regel än undantag att jag somnade tio minuter innan klockan ringde. Resultatet blev föga förvånande att jag var i halvkoma hela förmiddagen och supertrött på eftermiddagen.
Inget mera sånt. Jag har läst om sömntips hur länge som helst och det är först nu som jag hittat något som verkligen funkar. Fast jag antar att det är väldigt individuellt, så jag låter det vara osagt.
Det är i alla fall skönt att sova hela natten igenom utan att vakna. Det var några år sedan nu.
Inget mera sånt. Jag har läst om sömntips hur länge som helst och det är först nu som jag hittat något som verkligen funkar. Fast jag antar att det är väldigt individuellt, så jag låter det vara osagt.
Det är i alla fall skönt att sova hela natten igenom utan att vakna. Det var några år sedan nu.
onsdag 12 maj 2010
Dances with smurfs
Det är inte många filmer som jag sett två gånger på raken utan att tröttna halvvägs. Ännu färre är filmerna som jag kan se om och om igen och aldrig verkar tröttna på. En är Jurassic Park. En annan är Jakten på Röd Oktober. En tredje är Aliens av James Cameron. Cameron är en av mina favoritregissörer i sci-fi action-genren. Att förlora oskulden genom att göra Terminator, en film med otroligt låg budget som ändå fått sån kultstatus kan bara betyda kommande stordåd.
Och jodå, efter Aliens gjordes bland annat The Abyss och Titanic som jag trots chick-flick-stämpeln måste anse vara en sjukt välgjord och snygg film. Ingen favorit, men helt klart kan han skapa trovärdiga historier och berätta dem på ett sätt som kalkonregissören George Lucas inte längre är kapabel till. Lucas episka fuckup med Star Wars I-III visar inget av det som Camerons senaste storfilm, Avatar, gör. Precis som Star Wars utspelar sig Avatar på för oss okända världar. Som regissör och manusförfattare har man därför fria händer att göra vad fan man vill av sina världar. Detta förvaltar Cameron lika underbart bra i Avatar som i den tidigare Aliens, eller för den delen Terminator.
Förvisso håller han sig till standardmall 1A för hur en historia som har sci-fi-, action- eller äventyrs-tema, men det funkar så bra att jag helt bortser från det och bara låter mig uppslukas. Till skillnad från de stendumma robotarna i Star Wars – The phantom menace, den värdelösa Final Fantasy och den förvisso välanimerade men ack så vedervärdiga 2012, skapar Cameron (med god hjälp från Weta Workshop) en miljö som trots blåa smurfar, psykedeliskt radioaktiva megasvampar som gör att jag tror att jag sitter i akvariet på Koh Panghan på Söder i Stockholm, flygande manet-frön och hästmyrslokar med firewire-uttag i örat framstår som fullständigt verklig. Det har inte så mycket med den utmärkta animationen att göra som att den är underordnad en välskriven handling.
Till skillnad från de tre Star Wars-prequels jag nämnt, där man försöker trycka in så mycket skit som möjligt i varje skärmbild, väger man i Avatar allt på guldvåg. Eller kanske inte. Men jag kommer på mig själv med att jag först efter halva filmen kommer på mig själv med att tänka, ”ja just det, det här finns ju inte på riktigt”. Exakt samma tanke som jag tänkte första gången jag såg Jurassic Park och ungefär efter samma tid. Jag bara satt och sög in filmen utan att reflektera över att allt var hittepå.
Att filmen är en totalripoff av Dansar med vargar, det är underordnat. Också det att Cameron anklagas för att ha tagit manuset till Pocahontas och strukit över alla namn och skrivit dit egna, sålt in det ”nya” manuset till filmbolaget och låtsats som det regnar. Det spelar ingen roll för mig.
Jag är så jävla såld på Avatar.
Och jodå, efter Aliens gjordes bland annat The Abyss och Titanic som jag trots chick-flick-stämpeln måste anse vara en sjukt välgjord och snygg film. Ingen favorit, men helt klart kan han skapa trovärdiga historier och berätta dem på ett sätt som kalkonregissören George Lucas inte längre är kapabel till. Lucas episka fuckup med Star Wars I-III visar inget av det som Camerons senaste storfilm, Avatar, gör. Precis som Star Wars utspelar sig Avatar på för oss okända världar. Som regissör och manusförfattare har man därför fria händer att göra vad fan man vill av sina världar. Detta förvaltar Cameron lika underbart bra i Avatar som i den tidigare Aliens, eller för den delen Terminator.
Förvisso håller han sig till standardmall 1A för hur en historia som har sci-fi-, action- eller äventyrs-tema, men det funkar så bra att jag helt bortser från det och bara låter mig uppslukas. Till skillnad från de stendumma robotarna i Star Wars – The phantom menace, den värdelösa Final Fantasy och den förvisso välanimerade men ack så vedervärdiga 2012, skapar Cameron (med god hjälp från Weta Workshop) en miljö som trots blåa smurfar, psykedeliskt radioaktiva megasvampar som gör att jag tror att jag sitter i akvariet på Koh Panghan på Söder i Stockholm, flygande manet-frön och hästmyrslokar med firewire-uttag i örat framstår som fullständigt verklig. Det har inte så mycket med den utmärkta animationen att göra som att den är underordnad en välskriven handling.
Till skillnad från de tre Star Wars-prequels jag nämnt, där man försöker trycka in så mycket skit som möjligt i varje skärmbild, väger man i Avatar allt på guldvåg. Eller kanske inte. Men jag kommer på mig själv med att jag först efter halva filmen kommer på mig själv med att tänka, ”ja just det, det här finns ju inte på riktigt”. Exakt samma tanke som jag tänkte första gången jag såg Jurassic Park och ungefär efter samma tid. Jag bara satt och sög in filmen utan att reflektera över att allt var hittepå.
Att filmen är en totalripoff av Dansar med vargar, det är underordnat. Också det att Cameron anklagas för att ha tagit manuset till Pocahontas och strukit över alla namn och skrivit dit egna, sålt in det ”nya” manuset till filmbolaget och låtsats som det regnar. Det spelar ingen roll för mig.
Jag är så jävla såld på Avatar.
fredag 7 maj 2010
I'm a neanderthal, yes I am, yes I am huh!
Haha, i DN publicerade man igår ett reportage om en studie som gjorts på Max Planck-institutet i Leipzig, som visar att homo sapiens satte på neanderthalare (eller tvärtom) för runt 60 000 år sedan.
Vi delar därför arvsmassa med neanderthalarna. Det roliga med den studien är att den visar att inget neanderthal-dna har påträffats hos folk med afrikanskt ursprung. Alla andra folk har lika stor del neanderthal-dna. Det här måste ju få rasbiologerna att dansa av ångest.
Homo Neanderthaliensis har i alla tider ansetts som underlägsna Homo Sapiens Sapiens. "Jävla neanderthalare" har det låtit. Lite som "Jävla neger!" Nu är det dags att tänka om! Är det arv, eller är det miljö? Om afrikaner är underlägsna oss, måste det ju bero på att de har mindre del neanderthalare i sig än vad vi har. Eller så beror det på att det är öken. För det är det väl i hela Afrika? Jobbigt läge, hur som helst, jag skulle inte vilja vara rasbiolog idag. Snacka om pinsamt.
Roligast idag annars:
Inför valet i Storbritannien var Tory-partiets slogan: "Vote for change, vote conservative!" Hur tänkte dom då? Hur förändringsbenägna är egentligen ett konservativt parti? Är det en Monty Python-sketch jag har bevittnat?
Frågorna är många, svaren är få.
Vi delar därför arvsmassa med neanderthalarna. Det roliga med den studien är att den visar att inget neanderthal-dna har påträffats hos folk med afrikanskt ursprung. Alla andra folk har lika stor del neanderthal-dna. Det här måste ju få rasbiologerna att dansa av ångest.
Homo Neanderthaliensis har i alla tider ansetts som underlägsna Homo Sapiens Sapiens. "Jävla neanderthalare" har det låtit. Lite som "Jävla neger!" Nu är det dags att tänka om! Är det arv, eller är det miljö? Om afrikaner är underlägsna oss, måste det ju bero på att de har mindre del neanderthalare i sig än vad vi har. Eller så beror det på att det är öken. För det är det väl i hela Afrika? Jobbigt läge, hur som helst, jag skulle inte vilja vara rasbiolog idag. Snacka om pinsamt.
Roligast idag annars:
Inför valet i Storbritannien var Tory-partiets slogan: "Vote for change, vote conservative!" Hur tänkte dom då? Hur förändringsbenägna är egentligen ett konservativt parti? Är det en Monty Python-sketch jag har bevittnat?
Frågorna är många, svaren är få.
torsdag 6 maj 2010
Drömmar om mat
På det tredje dygnet inser jag att min hjärna börjar få spunk på det här avgiftandet. Jag vaknade vid halv sex imorse efter en dröm som excellerade i matporr. Bokstavligt talat. Det var grädde, socker och godis högt och lågt och jag urskilde knappt den nakna kvinnokropp som fanns under den, men jag vet att den fanns där. Jag kommer specifikt ihåg att jag mumsade på en jordgubbe som låg lite lagom klyschigt.
Det var dock mer än tydligt att sex-biten var underordnad maten. Jag har därför gjort vissa förberedelser inför morgondagen. Bland annat ska jag vara fullt tillfredsställd imorgon innan jag hämtar Sonen på dagis, så jag har laddat upp med redigt med god mat.
För övrigt har jag suttit på kontoret hela aftonen och jobbat. Det är sjukt vad snabbt det dära internet kan vara ibland. Jag laddade ner 4,4 Gigabyte på 3 minuter och 47 sekunder. Det är så det går i brallorna på mig. Nästan.
Eller som The Creeps skulle uttryckt det hela:
Men nu är det nog dags att gå hem.
Det var dock mer än tydligt att sex-biten var underordnad maten. Jag har därför gjort vissa förberedelser inför morgondagen. Bland annat ska jag vara fullt tillfredsställd imorgon innan jag hämtar Sonen på dagis, så jag har laddat upp med redigt med god mat.
För övrigt har jag suttit på kontoret hela aftonen och jobbat. Det är sjukt vad snabbt det dära internet kan vara ibland. Jag laddade ner 4,4 Gigabyte på 3 minuter och 47 sekunder. Det är så det går i brallorna på mig. Nästan.
Eller som The Creeps skulle uttryckt det hela:
Men nu är det nog dags att gå hem.
onsdag 5 maj 2010
detox
Det finns ju rätt många dieter att följa. LCHF, Atkins, Cambridge, McDonalds, Burger King, Chips&Dip, Frasses, Pizzeria Princess i Lugnvik. Alla har sina för- och nackdelar. Efter att ha inriktat mig på de senare under en längre tid, kände jag att det var dags för en liten omstart. Det går inte att skylla på ont om tid hur länge som helst. Således har det blivit dags för det som tv-kocken Floyd (rest in peace ye olde drunk) beskriver i ett kapitel i sin bok Hangovers: An Authoritative Guide , nämligen Avgiftning.
Antalet metoder för detox är ungefär lika många som antalet glossy-magasin för människor med snippor och det finns en fullständigt rationell förklaring till detta. Alla glossy-magasin med självaktning (och en hel del utan) har haft en artikel, alternativt en artikelserie, om skiten.
Det finns femdagarsprogram, tiodagarsprogram och nylivsstilsprogram som varar livet ut. Alla är olika, alla är lika. Jag slängde en snabb titt på dem och förkastade dem rätt fort. Orka, liksom.
Istället har jag tre grundregler:
Att det är big business med hälsa (eller "hälsa") är något som kan bekräftas av mina kvitton. Det börjar hända rätt intressanta saker med kroppen och i den. Och en sprängande huvudvärk har suttit som en smäck de senaste 72 timmarna. Typ. Trots att jag dricker minst fyra liter vatten om dagen.
Mitt humör har inte provats de senaste tre dagarna, men jag känner mig ganska balanserad, något som jag inte trodde när jag började. Jag lär väl i och för sig få i mig nog med fruktsocker via juicen.
Jag känner mig mycket piggare och gladare. Det finns det i och för sig flera anledningar till än maten. Intelligensen är det lite sämre med. Det finns det förvisso också flera anledningar till än maten.
And now for something completely different:
Antalet metoder för detox är ungefär lika många som antalet glossy-magasin för människor med snippor och det finns en fullständigt rationell förklaring till detta. Alla glossy-magasin med självaktning (och en hel del utan) har haft en artikel, alternativt en artikelserie, om skiten.
Det finns femdagarsprogram, tiodagarsprogram och nylivsstilsprogram som varar livet ut. Alla är olika, alla är lika. Jag slängde en snabb titt på dem och förkastade dem rätt fort. Orka, liksom.
Istället har jag tre grundregler:
- Inget animaliskt
- Inga tillsatser
- Inget socker eller salt
Att det är big business med hälsa (eller "hälsa") är något som kan bekräftas av mina kvitton. Det börjar hända rätt intressanta saker med kroppen och i den. Och en sprängande huvudvärk har suttit som en smäck de senaste 72 timmarna. Typ. Trots att jag dricker minst fyra liter vatten om dagen.
Mitt humör har inte provats de senaste tre dagarna, men jag känner mig ganska balanserad, något som jag inte trodde när jag började. Jag lär väl i och för sig få i mig nog med fruktsocker via juicen.
Jag känner mig mycket piggare och gladare. Det finns det i och för sig flera anledningar till än maten. Intelligensen är det lite sämre med. Det finns det förvisso också flera anledningar till än maten.
And now for something completely different:
tisdag 4 maj 2010
livet är kort
.. ibland kortare än vanligt. Det var mindre än en månad sedan som vi satt ute på isen och pimplade efter fisk utanför udden. Det var soligt som fan och snön gnistrade sitt allra bästa. Du hade inga solglasögon utan hämtade din keps istället. En svart med Boston RedSox logga på.
Vi sa inte mycket till varandra. Vare sig du eller jag är speciellt talföra av oss. Men jag tror vi hittade någon form av samförstånd ändå. Vi njöt av solen och begravde pimpelspöna i snön och lät dem hänga där. Det var en fin stund. Men jag såg inte. Det gjorde ingen.
Jag ska alltid minnas dig där, på isen.
Det här känns helt overkligt. Farväl Alex. Hoppas att du fått sinnesro.
Vi sa inte mycket till varandra. Vare sig du eller jag är speciellt talföra av oss. Men jag tror vi hittade någon form av samförstånd ändå. Vi njöt av solen och begravde pimpelspöna i snön och lät dem hänga där. Det var en fin stund. Men jag såg inte. Det gjorde ingen.
Jag ska alltid minnas dig där, på isen.
Det här känns helt overkligt. Farväl Alex. Hoppas att du fått sinnesro.
måndag 3 maj 2010
En helt vanlig lönehelg.. eller?
Pyromansonen har varit ute och rastats i helgen. Lustig är han att se. "Överexalterad" är ett beskrivande ord som stämmer väl in. "Besatt" är ett annat. Den månad som skulle utsjungas var april, vilket gjordes medelst tondöv kör i gulnade studentmössor. Hur den kören fått uppdraget är för mig en gåta, ännu mer så hur publiken kunde applådera eländet. Det skar i hjärtat att höra något som kanske skulle vara en alt-stämma sjungas så för jävligt. Till råga på al(l)t (höhö) så höll människan i (den enda?) mikrofonen och var således allt som hördes. Lösningen? Gå närmre, eller gå utom hörhåll. Jag gjorde det senare.
I övriga landet är valborg en riktig suparhelg, men i Östersund har det tydligen mattats av de senaste åren. Det kan ha att göra med att spriten hinner frysa till is innan den når munnen, alternativt att ingen märker av supandet eftersom det sker under tjocka duntäcken, inomhus. Det är tydligen bara polisen som håller stilen här:
Ibland måste korrekturläsarna på tidningarna verkligen ha tagit permanent kafferast, alternativt VABat eller lobotomerats.
Men roligt, det var det. :)
Nu sitter jag för övrigt på mitt nya kontor. Det finns en hel del kvar att göra förstås. Som att bilda aktiebolag och faktiskt bygga upp en kundkrets. Men det är sekundärt. Det coola är ju att ha ett kontor. eh.
I övriga landet är valborg en riktig suparhelg, men i Östersund har det tydligen mattats av de senaste åren. Det kan ha att göra med att spriten hinner frysa till is innan den når munnen, alternativt att ingen märker av supandet eftersom det sker under tjocka duntäcken, inomhus. Det är tydligen bara polisen som håller stilen här:
Ibland måste korrekturläsarna på tidningarna verkligen ha tagit permanent kafferast, alternativt VABat eller lobotomerats.
Men roligt, det var det. :)
Nu sitter jag för övrigt på mitt nya kontor. Det finns en hel del kvar att göra förstås. Som att bilda aktiebolag och faktiskt bygga upp en kundkrets. Men det är sekundärt. Det coola är ju att ha ett kontor. eh.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)