måndag 9 december 2013

finding forrester

I ovan nämnda film yttrar en av huvudkaraktärerna "The key to writing is to write, not to think".

Sjukt att det kan vara så jäkla svårt att bara göra saker utan att gå och fundera igenom dem först. Speciellt de tråkiga administrativa sakerna. Men nu har jag åtminstone fått en halvdan förklaring. Jag gjorde för några veckor sedan ett av världens mest genomforskade personlighetstest. Jag gillar tester. Om så bara för att bekräfta det man redan vet, och få verktyg för eller framförallt insikt i att jobba runt sina svagheter.

Jag gjorde alltså ett Briggs Myers-personlighetstyptest, där man kan bli en av sexton olika jungianska typer. Dessa fördelar sig på axlarna Extravert-Introvert, Sinnesförnimmelse-Intuition, Tanke-Känsla, Bedömning-Perception.

Inte oväntat fick jag resultatet ganska jämnt fördelat mellan INFP, och INTP. De har undertexterna "Världsförbättraren" och vill "tjäna ett högre syfte", respektive "Arkitekten" och kännetecknas av att "om jag fascineras av det kommer jag att undersöka det".

På något sätt vänder jag mig mot att fackas in i enbart 16 olika personlighetstyper och uppenbarligen är jag någon form av mix av dessa båda. Det är däremot otroligt fascinerande att se hur mycket som stämmer in.

Å andra sidan känns det ibland som ett horoskop, där det mesta säkert kan gälla de flesta människor. Det blir däremot pinsamt uppenbart att det inte är fallet när jag läser igenom vad de andra typerna har för specialiteter och hur de fungerar bäst. Det står också klart varför jag funkar bättre med vissa människor än andra och varför jag har så svårt att jobba tillsammans med dem. Alla människor alltså.  Åtminstone i princip.

Så här är jag nu, solokvisten, och jobbar på mitt världsförbättringsprojekt. Förutom då att det är tråkiga saker som måste göras idag och därför prokrastinerar jag istället. Typiskt.