Hardware

Jag har sett en film som lätt tar sig ner på min bottom five shit-list. Det finns ju filmer som är så dåliga så att de blir roliga, som Plan 9 from outer space, Rymdinvasion i Lappland och så guldkornet framför andra, Laserblast.

Laserblast har kommit upp i en för den filmen inte helt föraktfulla 2.0 av 10 på imdb.com. Hur den har kommit upp i det överbetyget är för mig en gåta. Lika stor gåta är det hur filmen jag såg inatt, Hardware, har fått whopping jävla 5.5 i snittbetyg.

Jag minns när vi satt och såg på Laserblast, jag, P och F. Den var så dålig att den blev bra, men Hardware är alldeles för pretentiös för att vara rolig. Istället blir den så usel att jag fick sitta med skämskudden i stridsberedskap hela tiden.

Eftersom jag gillar cyberpunk-filmer och postapokalyptiska atomvinter-skildringar så blev jag tipsad om den här som något av ett standardverk i genren. Jag minns inte vem det var som hade så dåligt omdöme att h*n rekommenderade den till mig, men troligtvis läste jag om den på internet i första hand. Jag vill inte gärna tro att jag har någon bekant med så dålig filmsmak, trots att jag rekommenderats se Reds en gång. ;)

Så i hopp om att den var åtminstone på par med Blade Runner, Natural City, Pitch Black, Strange Days eller åtminstone Terminator som föregick den med sex år, tänkte jag att det nog blir en trevlig filmkväll. I helvete.

Storyn handlar om en lumpsamlare som är ute i den "förbjudna zonen" och hittar ett robothuvud, som sedan hamnar hos en fet dvärg som är någon form av black-ops dealer. Det känns som att man har hamnat i ett gammalt avsnitt av Fångarna på fortet. Inga konstigheter. Robothuvudet hamnar sedan hos en misstänkt produktplacerat storrökande "sexig" brud vars enda intresse är att sitta inlåst i sin lägenhet och göra metallkonstverk. Redan här borde jag ha stängt av, det hör ni ju själva. Men jag tänkte att den kanske blir bättre.

Icke.

Robothuvudet är en del av en ny prototyp av stridsrobot som kan regenerera sig själv. Rätt vad det är får huvudet helt sonika liv igen och börjar bygga sig till en robot. Eftersom den är en stridsrobot så börjar den utrota alla människor den ser. Det är allt. Det är hela storyn. Dessutom har de krystat ut en Romeo&Julia-historia som känns ungefär lika trovärdig som om George Lucas skulle regisserat den.

Vad det är för snillen som har gett den här ett betyg över 3 är bortom min inlevelseförmåga. För även om den innehåller en rätt okej huvudrollsinnehavare, Dylan McDermott, som sedan gjorde 147 avsnitt av "The Practice" och nu spelar huvudrollen i Dark Blue så gör han ingen strålande insats.

För storyn suger så mycket hästballe att hälften vore nog.

Jag vet inte varför jag ägnar tid åt att såga den här filmen. Den är egentligen inte värd det. Jag vill troligtvis tjäna som ett varnande exempel. Se nåt annat. Vad som helst.