Det är roligt att höra vuxna klyschor komma ur ett barns mun. Sådär klockrent repeterat på ett sätt som barnet själv aldrig någonsin skulle kunna formulera sig. Sonen har dragit många sådana idag, som säkert jag är medskyldig till att ha präntat in i hjärnan på honom.
Jag visserligen har hört ända sedan han var liten att han lät lite förprogrammerad med uttryck, men det här är bara charmigt. Idag i backen har det, förutom rätt massiva svortdomsanfall, haglat tätt med floskler.
"Övning ger färdighet"
"För att bli bra på nånting måste man öva, öva, öva."
"Det tar 10 000 timmar för att bli proffs på nåt, så jag kör på."
"Om man bara övar tillräckligt mycket så kommer man bli bra på det."
och så vidare. För övrigt har han verkligen gått från klarhet till klarhet. Från att knappt ha kunnat stå upp på snowboarden i nedförsbacke, har han gått till att kunna hjälpligt svänga åt båda hållen, till och med tåsväng, och åka både rep och knapplift. Privatlektionen kostade 370 spänn och var värd precis varenda krona för det där hade han aldrig kunnat lära sig på egen hand på under två dagars åkning, med garanterat tappad sug som följd.
Man ska dock inte tro att han var speciellt nöjd över sina framsteg. Näe, skitförbannad över att det gjorde ont att ramla och att han åtminstone en gång under varje åk dödade svanskotan i ett fall efter en tåsväng var mer hans melodi.
Ska bli intressant att se hur sugen han faktiskt är imorgon, för då ska vi ut i backarna igen.
