Jag försöker se det positiva med att vakna vid fem varje dag. Det är inte så svårt egentligen. När man sätter undan det där med sömnunderskott, att ingen annan är vaken, att kroppen är lite trögstartad och så vidare så finns det ganska många fördelar.
En är till exempel att jag redan hunnit med nästan en halv arbetsdag vid det här laget, när andra knappt slagit upp sina blå, eller kanske gröna. Det innebär bland annat att jag kan ägna dagen åt det nödvändiga säljandet, att umgås med Sonen eller ta mig en skön promenad mitt på dagen, utan att känna dåligt samvete för att jag försummar arbetet eller någon av mina närstående. Svårigheten är bara att koppla bort arbetet när alla andra vaknar, något jag inte varit speciellt bra på tidigare. Men det går lättare och lättare.
Jag har någonstans kommit till insikt om att det jag gör räcker gott och väl. Även om jag har tusen projekt på gång och drömmar att förverkliga. Det går ändå att koppla bort det och ägna all tid åt Sonen innan jag kör honom till dagis och det känns jäkligt skönt. Jag önskar bara att jag kommit till den här positionen tidigare. För sisådär fem år sedan kanske.
Men bättre sent än aldrig.
Dessutom fick jag ett fint samtal i morse. Underbara L har överraskningsbokat resa hit om tre veckor! Då är det väl inte mer än rätt att jag tar en veckas semester...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar