Sonen har drabbats av stora våndor. En blåsa (kind of) i munnen gör att han inte kan äta sånt som inte är så gott. Glass går dock bra, och godis också. Bra med selektivitet i åkommorna så att man kan välja vad som gör ont. Jag tvivlar dock inte på att han faktiskt har ont, för det har han klagat över i några dagar nu. Får bara hoppas att det går över snart.
Jag har ett litet dilemma. Jag funderar på att köpa en handhållen gaming-konsoll till Sonen, men jag är inte helt hundra på vad jag ska köpa. Det stora valet står mellan någon typ av Nintendo DS, antingen DS Lite eller DSi. DS Lite är billig, kan köra Gameboy Advance-spel och är rätt okej. DSi har WiFi och webbkameror och massa coola grejer. Visserligen skitdåliga kameror och sådär, men dock kameror. Nackdelen med DS-varianterna är att spelen kostar en kroppsdel och att möjligheterna med dem är att i princip bli en duktig konsument och göra som stora farbror Nintendo säger. Dessutom kostar tillbehören minst en arm eller ett ben till och i slutändan har man spenderat mer än vad en halvhyfsad mini-laptop kostar.
I andra hörnet står GP2X Wiz, en öppen källkods-baserad handhållen konsoll som visserligen inte har de allra senaste coola Nintendo DS-spelen, men har inbyggda emulatorer för NES, SNES, GameBoy Advance, Sega MegaDrive, Sega GameGear, Amiga, Atari, Commodore 64, ZX Spectrum och Sony PlayStation (med flera), kan köra ett i princip fullfjädrat operativsystem, kan köra massor av videoformat, har SD-kortslot, har USB-anslutning (för tangentbord, möss, etc.), har TV-out och är totalt hackable. En riktigt cool maskin, helt enkelt. Nackdelar är att den inte har WiFi och inte kan köra Nintendo DS-spel, samt har sämre batteritid än både DSi och DS Lite.
GP2X Wiz kostar runt 3000 spänn, men är som sagt en handhållen spelkonsoll. Nintendo DS Lite kostar 1300(ish) spänn. DSi kostar 2000 men som sagt, ska man ha några spel så kostar de mellan 200-500 spänn. Frågan är hur hackbar en Nintendo DSi är? Det finns massor av info på http://www.dsihacker.com/ men sen har man ju det etiska att ta hänsyn till (?) också.
Det känns meningslöst att köpa en konsoll som man bara har råd att köpa en handfull spel till, och det känns lite tråkigt om Sonen ska få en konsoll som ingen annan har, och som gör att han inte får vara med i häftiga Nintendoklubben med sina polare. En av anledningarna till DS framgång är ju att så många har dem att man faktiskt kan låna spel av varandra och hålla på.
What to do?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar