underbar förälder

Igår var jag och sonen på badet. Efter världens känslourladdning och på den 36:e vakna timmen var jag verkligen inte på topp. Den första timman gick rätt bra, men efter att vi ätit blev jag så brutalt trött att jag bara satt vid bassängkanten med huvudet i händerna och såg på när sonen roade sig själv. Som tur var kom det några som han kunde umgås med så att jag kunde sitta och känna mig försummande alldeles själv medan han sprang runt och hade roligt.

Det har för övrigt varit en rätt körig vecka. Tisdagen inleddes med ett så gott som missat avstämningssamtal med dagis, sen var det kajakpaddling med tillhörande dopp i Storsjön. Det var minst fem grader. Därefter lunch, kommunikation till tjugo över två, sen hämtning av sonen och samling i Lugnviks sporthall kvart i tre (vi missade det med bara 30 minuter) och sedan två timmar badminton. Sonen krossade sitt gamla rekord genom att få bollen över nät tretton gånger. En nätt ökning med drygt 200%. Därefter åkte vi och badade i två timmar och åkte sedan hem och däckade framför tv:n.

Onsdagen var vikt åt en heldag med "personlig utveckling" vilket innebar att man skulle hitta tre positiva egenskaper hos alla, sedan peka på "förbättringsområden" (dvs. svaga sidor och sånt man stör sig på personligen) hos var och en. Kanon med tanke på klassfesten som skulle komma igång på kvällen. Sedan ekonomisk rådgivning hos ALMI från 15:00 till 17:30, sen hämta Sonen på dagis, klassfest från 18:00, som jag och Sonen avvek ifrån klockan 23:00. Sen lämna på dagis klockan 9:30 och tillbaka till skolan för att ha fysisk aktivitet i idrottshallen hela förmiddagen. Eftermiddagen var det utvärdering av de två åren, sen musikkonsert i kyrkan, avslutningsfest och mysiga pratstunder med musikerna precis HELA natten, sen direkt till skolan för avslutningsceremonier och musikunderhållning. Sen nämnda badhusbesök.

Idag har det dessutom hunnits med ytterligare ett badhusbesök, samt ett födelsedagskalas. Imorgon blir det nog lugnt... Eller så blir det häng med Sonens bästa polare och ytterligare en dag varefter man känner sig som en urvriden trasa. Igår däckade jag framför en sydkoreansk cyberpunk-film. Idag ska jag nog somna framför V for Vendetta. Vid typ nio.

För övrigt har jag hunnit med att sjunga en acapella-version av Mitt lilla fejs och jag för typ 250 pers. Det var roligare, enklare och mindre skrämmande än jag trodde att domptera en så stor publik. Hitler och Göran Hägg hade tydligen rätt. Åtminstone i det lilla som förenade dem.

Får se hur det går nästa gång.