Jag tittade i alla fall jävligt mycket på tv

Inatt tittade jag på Into the wild igen. Det blir gärna så när jag slocknar innan tio och sonen väcker mig för att han måste gå på toaletten runt halv ett-tiden. Efter över två timmars sömn har jag svårt att somna om igen. Att vi skulle upp vid sextiden och göra oss iordning för dagen det spelar liksom ingen roll.

Filmen var en alldeles utmärkt upptakt på dagens föreläsningar, vilka innefattade en lärare som när han var student vid en folkhögskola helt sonika flyttade ut i en kåta (att söka via Google på detta med SafeSearch i läge "av" visar föga förvånande en del intressanta resultat) i skogen och bodde där under studietiden och några år efter det.

Inget rinnande vatten, ingen toalett och ingen el. Samtidigt var han medlem i det svenska friidrottslandslaget och har bland annat varit med på Finnkampen några gånger.

Nu har han familj och bor fortfarande väldigt spartanskt, utan bil, rinnande vatten eller avlopp. Mulltoa har de, och elektricitet för att barnen ska kunna läsa och för att det helt enkelt blir mer praktiskt så, men i övrigt eldar de fortfarande med ved och lever gott på en elräkning som stannar på under tvåhundralappen i månaden.

Det är skrämmande, inspirerande och väldigt intressant att lyssna på människor som verkligen har brutit med samhällsnormerna och lever på sitt eget sätt. Det närmaste jag kommit är tre månader i husvagn och några vändor till Afrika. Jag vill leva livet, suga märgen ur det och känna att jag åtminstone inte ångrar något jag gjort när det väl är över.

Jag vill inte ha en dödsruna där det står "jag tittade i alla fall jävligt mycket på tv".

Nu är det dags (egentligen har jag gått över tiden) att börja.