lördag 6 mars 2010

Jag är så jävla intelligent

.. eller nåt.

Blev rekommenderad att se Shutter Island som ska vara väldigt bra. Jag har tyvärr någon form av psykisk spärr som gör att jag inte kan se en film som har en bok som förlaga utan att först läsa boken. Boken är jävligt bra (också), om det inte vore för en liten detalj. Den bok som jag läste hade runt 400 sidor. Efter ungefär 200 sidor hade jag listat ut hur den skulle sluta. Nu har jag precis läst ut den och jag hade otroligt rätt.

Det är så jävla störigt, rent ut sagt. Lite av tanken bakom en pusseldeckare - som jag anser att det är - av det här slaget är att sitta och fundera ut vad som kommer att hända, vem som är mördaren i det slutna rummet, eller något liknande. Men det är tråkigt när det är för enkelt och för uppenbart. Det är bland annat därför jag inte gillar Dan Brown. Där är det alltid hyperintelligenta, kreativa, belästa huvudpersoner som går bet på något man själv listade ut 30 sidor tidigare. Praktexemplet är det där med Newton och äpplet i Da Vinci-koden. Det känner ju varenda jävel till, utom en kryptolog och en universitetsutbildad symbolforskare. Och jag betecknar mig varken som hyperintelligent eller speciellt beläst, åtminstone inte på de ämnen som brukar avhandlas.

Dennis Lehane lägger ut en del falska ledtrådar och får säkert några att tro på dem, men han hintar också om den sanna historien rätt tidigt. När en bok har en så tydlig twist på slutet, vill åtminstone jag bli överraskad.

Jag känner mig snuvad på konfekten. Tråkigt. Nu ska jag sätta mig och titta på filmen istället.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar