Efter en heldags kroppsarbete såg jag fram emot en för ovanlighetens skull lugn afton med stillsamma aktiviteter. Enter the fucking jävla töväder. Halvvägs upp på vägen hemma vid huset, märker jag att det börjar slira. Som. Satan. Med bagageluckan fortfarande ute på vägen inser jag att biljäveln sitter ohjälpligt fast. Jag kliver ut ur bilen och då ser jag att snötäcket som jag trodde var relativt fast väg ligger i höjd med underredet. Tre fjärdedelar av bilen står bokstavligt talat på snön, med två små gropar för framhjulen. De drivande framhjulen, ska tilläggas.
Så det var bara att plocka fram en skyffel, ett spett, en traktor och en skinntorr gubbe och börja gräva, varva motor och putta för glatta livet. I en timma höll jag på och gräva, spetta och skyffla. Från tre fjärdedelar lyckades jag gräva så att åtminstone två tredjedelar av underredet låg fritt. Sen klev gubben in i bilen och startade motorn, jag hängde mig över motorhuven, greppade kofångaren med båda händerna och gjorde ett benlyft på mellan femhundra kilo och ett ton. Det gick sådär om jag ska vara ärlig, men med god hjälp av motorn lyckades jag få bilen tillräckligt långt för att däcken skulle få fäste i ny snö och slira ut på vägen.
Efter detta handgrävde jag en parkeringsficka till min bil alldeles nere vid vägen. Det tog i det här underbara föret ungefär en timma till.
Nu är jag helt slut i kroppen och jag misstänker att ryggen kommer att vara hyggligt uppfuckad imorgon. Nu ska jag, efter att sonen lagt sig, sätta mig och titta på Life of Bryan och äta en otroligt onyttig kaka. Sen ska jag ägna senkvällen till att hänga i en telefonlur.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar