Jag har kommit in i en period när jag vaknar vid tre, halv fyra varje natt. Att försöka somna om utan hjälp är helt lönlöst, så istället brukar jag slå på tv:n och allt som oftast är det TV6 som blir mitt val. Inte för att det är en bra kanal, men den erbjuder en del rätt träliga serier som man kan slumra till. En sån är The Unit.
Jag har, av någon anledning, blivit rätt hookad på den serien. Normalt är det inget jag skulle ägna mer än ett ögonkast. Frantic flag waving, personer med högre moral än hårfäste och föreställningen att USA kan göra som de vill i världen för att de är Det Godas Kraft™ brukar inte slå an så många strängar i mig. Men nöden har ingen lag. När klockan slår fem på morgonen brukar det inte sändas så mycket annat bra på marknätet och har jag inga nyss nerladdade serier att titta på så blir det att välja mellan något liknande Trädgårdsfredag på SVT1 och The Unit på TV6. Det är oftast inget svårt val.
Efter ett tiotal avsnitt har jag knutit an till karaktärerna och jag kommer på mig själv med att vilja veta hur det ska gå i nästa avsnitt osv. Så nu har jag laddat ner alla fyra säsongerna och tänker mala av dem i en stadig takt. Nätterna är långa och jag har bara så många skjortor att stryka varje natt.
Det är så att jag klappar händerna av förtjusning när jag ska sätta mig och titta på eländet. Jag har blivit en tvättäkta tv-junkie. Att tv är opium för massorna var inget understatement, det är rätt lätt att vara docile and controllable så länge tv-serierna duggar tätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar