Allergichock

Nej, det gäller inte några av internatmänniskorna den här gången, även om det mycket väl kunde ha gjort det.

Igår morse tog jag på mig ett par byxor och en lammullströja (+ 20 % polyamid) utan t-shirt under. Det är en såndär som om den bara hade varit lite grövre hade den varit stickig som fan. Men det var bara under en kort stund, så jag orkade inte leta upp en t-shirt. Jag var hungrig, okej?

Så jag åt frukost i lugn och ro, det tog väl ungefär 20 minuter och när jag kom tillbaka till rummet satte jag mig i sängen med sonen. Då kände jag att det började klia. Först lite grann i nacken, sen på höfterna, sen på benen. Och armarna. Och i hårbotten. Och nu jävlar kliade det runt kuken också, något så djävulskt. Allt kom på under tre minuter och bara ökade i faktor. Jag rev och kliade på höften så att jag fick långa rivsår och hela höftpartiet var alldeles rött. Mina händer var alldeles röda och sved och kliade om vartannat. Jag kände mig som Mr. Burns där jag satt och gnuggade dem mot varandra för att få det att sluta sticka och klia i dem.

I ett sista desperat försök att få kroppen att sluta brinna sprang jag iväg till duschen och drog på vattnet, struntade i att vänta på att vattnet värmdes upp, ställde mig i det eländigt kalla vattnet och frustade medan kroppen fick lite respit.

Men det kliade fortfarande överallt. Hårbottnen var värst, tätt följd av halsen, armarna och elvis the pelvis. Och så resten av kroppen på en hedrande femteplats. Det här är det värsta jag varit med om på det området sedan jag som 10-åring (eller nåt) dök ner och lågsniffade över en död brännmanet och brände mig på hela framsidan av kroppen. Det här var nog till och med värre.

Efter en kvarts rivande och slitande i duschen insåg jag att jag började få lite andningsbesvär. Jag hade tvålat in hela kroppen för att skölja bort eventuella rester av vad det nu än var jag hade fått på kroppen. Jag trodde att det kom ifrån tröjan och tror det fortfarande. Men kliandet bara ökade och nu började man kunna se stora röda blaffor på armarna, på halsen och på hela kalsongområdet. Och nu alltså andningen.

Jag insåg att lite anti-histamin skulle sitta fint och rände runt i bara handduken på internatet för att fråga om det var någon som var allergisk mot något. Det var ingen, för nästan ingen var där.

Så på med kläderna och promenera de femtio meterna till skolan för att höra med några av lärarna om de hade något. Jag var så andfådd när jag kom dit upp att jag fick sätta mig och vila utanför. Det var ingen som hade några allergitabletter där heller, så jag började göra en ansats till att köra till hälsocentralen, men någon anmälde skolans datatekniker som chaufför, så jag fick lift. Det var nog en bra idé med tanke på att jag höll på att klia sönder mig. Det hade inte varit särdeles trafiksäkert att sitta där och brinna under skinnet samtidigt som man ska hålla uppsikt på trafiken.

Anyhoo, väl på hälsocentralen fick jag någon typ av piller som på en halvtimma tog ner rodnaden och nässelutslagen såpass att jag kunde åka hem.

Mina rivmärken på höften och ryggen gör att jag ser ut som att jag har haft en del svåra sexuella utsvävningar de senaste dygnen, men all in all var det en intressant erfarenhet, även om jag inte direkt ser fram emot att göra om det. Vidare utredning ska ske.

Det känns sådär kul att bli allergiker utan några som helst tidigare symptom, men det är väl bara att bita ihop. Det kunde ju ha varit mycket värre. Som nötallergi. Vad skulle jag då ha ätit för snacks till ölen?