Internetfritt (nåja) dygn

Igår morse var jag inne och uppdaterade mig som snabbast på Facebook, och bestämde mig sedan för att ta en internetfri dag. Det gick sådär egentligen, men med två msn-stopp så klarade jag mig rätt så bra. Jag och Sonen åkte istället iväg och badade efter att vi hade städat hela huset. Dessemellan hann vi med ett väldigt jobbigt samtal som underlättade nattsömnen en hel del. Döden upptar en hel del av hans tankar och funderingar just nu och han verkade väldigt orolig, men efter det samtalet har han lugnat sig en hel del och det känns väldigt skönt, både för min och hans del tror jag.

Hoppas bara att han inte döljer sina farhågor och rädslor inom sig av någon anledning.

Vad som hänt sedan sist? Tackar som frågar. Jag och Sonen har varit på besök i Isgrottorna på Frösön. Vinterkläder på mitt i sommaren och in i berget. Det är synd att säga att det är några gigantiska kalkstensgrottor med salar som Peterskyrkan i Rom. Snarare betecknas grottorna av trånga gångar med enstaka större rum med kanske tre meter i tak som mest. Man får krypa, klättra, klämma sig igenom och kräla för att komma fram. Till sin hjälp har man förhoppningsvis en pannlampa och ett rep som går hela vägen. En sexåring har inte riktigt samma kroppshydda som en fullvuxen man på 190 cm (jag kom fram till att jag trots allt är så lång när jag är utsträckt) och tog sig rätt så ledigt fram.

Förutom när vi skulle klättra lodrätt uppför och nerför en två meter hög vägg bestående av lika delar snorhalt berg och is. Jag måste medge att jag fick lite ångest när vi klättrade ner där, för jag var inte riktigt lika säker på att vi skulle klara av att komma upp där som jag lät. Tricket är dock att låta lugn och anlägga en lite mörkare barytonröst. Det låter förtroendeingivande och var precis vad sexåringen behövde. Jag också. Men att balansera knappa trettio kilo på böjda armar medan man står på en sluttande isklump är inte att rekommendera.

Saker man inte ska tappa i ett becksvart grottsystem:

• Bilnycklar
• En eller flera kontaktlinser
• Humöret

Jag hade värsta planen för att lägga bilnycklarna i en förseglad ficka. Det glömdes snabbt bort innan vi gick in i grottan och klink, klink, klink, mycket riktigt, där for nycklarna. Som tur är var det på ett ställe där de snabbt kunde hittas, men vad fan. Idiotiskt är bara förnamnet. Efter en lite mer krävande passage lyckades jag nästan blinka ut en kontaktlins också. Jag kände hur den trasade sig i ögat och lyckades i sista stund vända upp huvudet och få den på plats igen. Att pilla in den med skitiga händer hade nog inte varit en så skön upplevelse, alternativt köra hem med en lins. Jag är nöjd att jag inte tog med mig mobiltelefon eller kamera också, för de hade inte varit långvariga därinne.

Längst in i grottan, i den stora salen med den massiva isklumpen på några ton, satte vi oss att fika. Jag började plocka fram termosen och mackorna vi hade med oss. Sonen började riva ner rimfrost i huvudet på oss. Det tyckte han var kul. Jag var inte lika road av att få en massa skitig snö ner på våra mackor och i våra muggar. Och rakt ner i nacken, dessutom. Där tappades det tredje också. Som tur var, var jag tillräckligt seg efter klättringen ner dit för att bara sucka lite trött. Typ.

Sonen som kvällen innan var tokpepp på att åka till Isgrottorna, var samma morgon inte alls sugen. "Jag tycker inte att det är roligt i Isgrottorna". Han var helt lyrisk när vi kom ut därifrån. Lyrisk som i att det var jätteroligt alltså. Konstigt känsla att komma upp från vinterkyla till svensk sommarvärme. Lite som när jag steg ur planet i Eritrea i full höstmundering, eller när jag och C klev av planet från Teneriffa i shorts. I ett februarisvinkallt Göteborg. Fast tvärtom då.

On a side note: Aldrig mer åka till Storsjöbadet när det är fotbollscup. En synnerligen otrevlig upplevelse. Man var tvungen att se sig om så fort man skulle röra på sig, så att man inte dök in i någon, att någon dök in i en själv, eller att man fick en madrass eller annat flytetyg i huvudet. Så efter en halvtimma gav jag upp. Jag frös ändå som en hund. Jag gick in och duschade kokhett tills jag var röd på hela kroppen. Tur att Sonen hade en polare där så att han kunde leka med honom istället för med mig.

Så imorgon blir det en ny tur till Isgrottorna. Den här gången ska vi ha med oss massor av värmeljus och göra en satanisk mässa, alternativt en fruktbarhetsrit. Vi måste bara hitta några tjejer först.



Anyone? We all float, down here!